Svenska Kulter, eller konsten att skrämma en fegis.

Då var den äntligen utläst! Och tur var väl det för jag har haft sömnproblem och varit mörkrädd sedan jag köpte boken. Med tanke på hur lättskrämd jag är borde jag kanske läst något annat, men kombinationen av Bokias rea-låda och Stinas tips vann mig över.
Vissa av novellerna var bättre än andra, vilket ni redan konstaterat, men överlag tycker jag att samlingen höll en hög standard. Även fast premissen till en början verkade ointressant lyckades jag ändå hitta något intressant och skrämde i alla noveller. Tvärt emot Stina tyckte jag däremot att Furierna i Borås var en av de svagare i samlingen. Kanske för att det var första novellen och jag var tvungen att vänja mig? Men också för att det var den slafsigaste. Förmodligen kommer jag att minnas alla noveller länge, men de som håller sig starkast i minnet var de om knektinvasionen, Mormor ska ut och resa, den om Östermalmsvåningen och den sista novellen, den om konstnärinnan som blev galen.
Den sistnämnda, inte för att den var lika bra som de andra, utan för att den handlade om den ack så svåråtkomliga kulturvärlden. Samt att jag störde mig så jävligt på huvudpersonen.
Anders Fagers tankevärld är en skrämmande men intressant upptäckt och om jag vågar ska jag låna Samlade Svenska Kulter.