”nå mina kära pojkar och flickor!
ni tittar förstås bara på ungdomsprogrammen. Ni ska
ju upp och hoppa tidigt imorgon. Då får man inte gå och lägga sig för sent. Och
om det inte var något roligt idag ska ni inte vara ledsna imorgon blir det
säkert ert favoritprogram igen. Visserligen kommer inte ens ert favoritprogram
att kunna fylla tomrummet som uppstår när en närstående människa eller husdjur
dör. Visserligen kommer inte ens ert favoritprogram att kunna fylla något
tomrum över huvud taget”.
Så har det blivit dags för ännu en bokduell, och det
logiska hade väl varit att ta maj månads tema då det ju var bokduell nummer två
i ordningen. Men då jag fortfarande inte tagit mig igenom Rudyard Kiplings två
noveller (att läsa på I-pad är sååå inte min grej) blir det istället augustis
två författare som får mötas i en spännande duell, alltså Elfriede Jelinek som
får möta Jean-Marie
Gustave le Clézio.
Vi börjar väl med månadens kvinnliga författare och
hennes "Michael. En ungdomsbok för det infantila samhället", och
vad passar väl bättre än att låta henne själv stå för inledningen med följande
representativa stycke:
God dag kära ni det glädjer mig att äntligen få lära
känna er personligen! Det är bara en sak som stör mig med er: att ni alltid ska
skylla på någon annan. Ni får väl se er för bättre för när ni faller ner från
stegen eller blir överkörda eller får sparken från jobbet.
Då gäller det att ställa in skärpan bättre. Knappen
är väl stor nog för att ni ska se den. Eller? Somliga av er har trots allt
utvecklats till riktiga små specialister. Ni andra måste fortsätta öva
ordentligt.
Och ännu ett tips inför helgen:
Om ni börjar frysa framför teven ska ni snabbt hämta
er sköna kofta! Innan ni blir förkylda. Den ligger i byrån. Den är det
verkligen ingen som har tagit ifrån er.
Ni måste hålla med om att
ett stycke som detta verkar lovande för en infantil ungdomsroman, och man måste
i alla fall säga att Jelinek med detta stycke sätter tonen för resten av
romanen som ska komma att visa sig vara både våldsam och sexistisk. Ja allt som
kommer att hända de stackars kvinnorna i romanen ska snabbt visa sig vara deras
eget fel och ingen annans, med stycken som dessa ”vad är det som smärtar ingrid ändå? Det är knappnålar som körs in under
huden i hennes arm. En vass sax drivs in i ingrids högra lår så att hon börjar
yla”. – och det här är ändå ett relativt lättsamt våldsutbrott om man ser
till vad som sak komma att följa.
Med andra ord, oj vad jag
misstog mig om denna så lovande roman. Det här är rena blajjet som jag fått
plåga mig för att ta mig igenom, boken lånades i maj och i slutet av oktober
hade jag äntligen orkat ta mig igenom skiten. Jag antar att det ska vara
en kritik mot konsumtionssamhället, våra ökande tv-vanor och avsaknad av
källkritik och att Jelinek vill visa på detta genom en berättelse fylld av våld
och scener från tv-serier som glider in i vardagen och gör det svårt att säga
vad som är fiktion och verklighet, men jag orkar inte ens bry mig så mycket att
jag kan hålla isär de olika huvudpersonerna. Detta kan ha att göra med att det
egentligen inte finns någon handling i boken, utan endast olika scener
fullproppade med referenser till tv-serier (bland annat Flipper dyker upp och
lemlästas och plågas), reklam och mode.
Om man säger så här, jag kan
förstå att hon fått kritik för att vara för våldsam och sexfixerad… Synd med en
roman som verkade så lovande, speciellt som hon ju faktiskt har en poäng i det
hon vill säga. Vill ni däremot läsa en författare som jag tycker betydligt
bättre framför denna kritik tycker jag att ni kan ta er en titt på Margareth
Atwoods dystopiska triologi som började med ”Oryx och Krake”. Tyvärr har tredje delen inte kommit till Sverige
än (den utkom nu i höst).
Så nu står alltså hoppet till månadens manliga
författare, Jean-Marie
Gustave le Clézio, och hans bok, "Färder i andra
riken". Även denna roman hade jag höga förhoppningar på, men tyvärr
skulle det visa sig ganska snart att detta är en roman som lovar runt men
håller tunt. Jag hade hoppats på något i stil med den magiska stämningen i Sam
J Lundwalls ”Alice, Alice!” men fick istället något i stil med Martina Lowdens
förhatliga ”Allt” – och om ni läst Stinas roande nedräkning genom boken vet ni
att det är ett riktigt, riktigt uselt betyg.
Boken ska alltså handla om Naja Naja som kan resa i
tid och rum och en mer irriterande huvudperson i en roman har jag svårt att
tänka mig. Det är synd att inte någon av hennes idiotiska färder tog död på
henne på ett långsamt och plågsamt sätt! Det blir bara irriterande och plågsamt
tråkiga upprepningar boken igenom om hur den fåniga Naja Naja vandrar omkring
på idiotiska turer och hur hon försvinner utan att man vet var hon är och hur
hon ”glider kyligt och ledigt bland stenar gräs och mänskor, smidig, slank
och lång slinker hon mellan hindren, så snabbt och så ljudlöst att man tror att
hon är kvar när hon redan är långt, långt borta”.
Det enda som är något så när underhållande är när
författaren jiddrar av en lång idiotisk lista av namn som hon kallar sina
stackars vänner, bla bla bla och snoor liksom när det på två sidor rabblas upp
fåniga namn som ”Varsåschnäll, Hög i hatten, Ryssland, Strandbor” och
diverse annat fånig strunt. Fast det var lite roligt att en av namnen faktiskt
var ”Slingerbult”, he he – du och Naja Naja har något gemensamt Stina (som
brukar kalla stackars Kalle detta något tveksamma smeknamn).
Blandat med det trista virrvarret av Naja Najs
skitsaker skriver författaren även in tänkvärda citat som detta ”Du kan inte
hoppas på att se ett pärlpalats framträda på ett grässtrå ifall du aldrig själv
känt svetten drypa”.
Kort sagt är
det här en roman som lite smått får mig att kräkas i min egen mun och det är
bara att krypa till korset och inse att 2013 års sämsta läsupplevelse står jag
själv för.
Med detta
kan man konstatera att det tyvärr inte blir något poäng denna månad till någon
av författarna då bägge romanerna var ganska usla, även om den sistnämnda sög
mest.
Därför står
det fortfarande 1-1, och varken männen eller kvinnorna har något försprång.
// Sofia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar