Javisst, ännu en mysrysare har blivit
avverkat på bussen till och från jobbet och vid det här laget måste mina
medräsenärer verkligen vara imponerade av min litterära bred – allt från
mysrysare och tvillingböcker till Marquis de Sade ;-).
Denna mysrysare handlar om Susan
Roberts, sekreterare på en amerikansk ambassad som får ett erbjudande hon inte
kan tacka nej till, ett i mysrysar-sammanhang något oromantiskt sådant,
nämligen att tillbringa ett år i Istanbul som sekreterare åt en rik affärsman
som vill skriva sina memoarer.
Naturligtvis blir det även romantik
och inte bara memoarskrivning, för i Istanbul träffar hon landsmannen Paul och
finner sig genast dragen till honom. Tyärr måste jag säga att jag inte är
imponerad, den här mysrysaren innehåller sällsynt få svällande barmar, kvinnor
som blir knäsvaga bara de får syn på en man och sådär lite unken kvinnosyn. För
att utspela sig i Istanbul skulle jag säga att kvinnorna är friare och mer
självständiga än i många andra rysare som utspelat sig i mer västerländsk
miljö. Och hur kul är det på en skala?
Skämt å sido så är den helt enkelt lite för torr, tråkig och slätstruket skriven för att jag ska orka engagera mig.
//Sofia
Jag tror att dina medresenärer är rädda för dig Sofia. De tror säkert att du har någon mental störning, typ schizofreni. // Stina
SvaraRaderaMen tack för den vänliga kommentaren, Stina. //Sofia
SvaraRadera