En epok är över. En epok som började en solig dag på Volontärgatan. 295 veckor och 627 sidor senare sitter jag här i min trerummare och känner smaken av frihet. Den smakar coca cola. Ja, ska man vara petig så var allt förbi redan den 22 juni i år, för det var då den blev utläst, men frihetskänslan har inte lämnat mig än.
Sex svåra år är förbi... Öppna skumpan! It´s time to celebrate!
Vecka 295: The very last one!
Det bästa
Det bästa är obviously att min kamp äntligen är över.
Det värsta
Det värsta får tala för sig självt.
2006 Vecka 13 Torsdag (s. 623-624)
Doniphan och Dorothy vill skriva Synthia en lycklig fortsättning:
SPEL & LEK
Kärleksak,
nerdekad:
Playgirl,
blek, spak.
Enter vek
Gameboy:
en tvekan
att bevaka.
Enkel sak.
Lek, sakta.
Kel, smek,
kärleksakt.
”Orden svek, bevaka och krav skulle också passa in”, tillägger Dorothy. ”Inte semantiskt”, säger Doniphan.
Är nu på sidan 628, dvs 0 sidor kvar.
Over and out!
Stina
Ha ha, äntligen Stina! ÄNTLIGEN är det över!.... Fast jag kommer att sakna att ta del av dina våndor. Det känns lite som att en boktriangelepok är över. Sorgligt! //Sofia
SvaraRaderaJag veeet, det är onekligen lite bitterljuvt :) // Stina
SvaraRadera