Pasta a la Paolo

Ni har väl inte glömt bort min frosseriutmaning? Eftersom det är mitt tema (och ett synnerligen försenat sådant) tänkte jag föregå med gott exempel och inleda med en pastarätt signerad Paolo Roberto. Nu vet jag vad ni tänker: ”Paolo Roberto är ingen kvinna”. Och det kanske han inte är, men eftersom han döpt kokboken till Mina fastrars mat så tycker jag att det på sätt och vis kan räknas ändå. Hans fastrar är med all sannolikhet kvinnor.

I helgen lagade vi vad Paolo kallar italiensk snabbmat. Det visade sig vara en enkel men god pastarätt. Man steker helt enkelt lätt krossade vitlöksklyftor tillsammans med en torkad chilifrukt i en dl olivolja ca 10 minuter. Sedan fiskar man upp chilin och vitlöken, lägger i pastan i oljan, strör över lite persilja (jag använde oregano) och saltar om det behövs.

Istället för att kasta bort vitlöken (att kasta mat är en synd) hackade jag den i mindre bitar och rörde ner hacket i pastan. Vi serverade med kryddig korv till. Blev mycket gott. Kan lätt tänka mig att laga igen när man inte har ork att stå bakom spisen längre än nödvändigt. Tack Paolo och Paolos fastrar för ett nytt trevligt vardagsrecept.

Stina