2. Nummer två är Elizabeth Smart som skrivit romanen med det vackra namnet Vid Grand Central Station där jag satt och grät (originaltitel By Grand Central Station I Sat Down and Wept). Som ni kanske minns var det just titeln som föll mig i smaken medan jag tyvärr inte var lika förtjust i innehållet. Men titeln ändå, kan inte riktigt släppa den.
Efter lite efterforskningar (tack google) upptäcker jag att Morrissey, sångaren i The Smiths tycker att just ovan nämnda roman är den bästa bok han läst. I flera av bandets låtar kan man också hitta referenser till romanen. Kommer ni ihåg att det fanns ett stycke i boken som jag tyckte särskilt mycket om, där huvudpersonen lärt sig röka för att hon behöver något att hålla fast vid? Det verkar ha varit ett favoritavsnitt även för Morrisey för i låten What she said refereras tydligt till detta stycke: What she said: ”I smoke 'cos I'm hoping for an early death and I need to cling to something!”.
Morrisseys favoritbok liksom, lite coolt måste man ändå säga. Någon som däremot inte uppskattade boken var Elizabeths mor Louis. Hon inledde en lyckad kampanj för att få den förbjuden i Kanada. Av de exemplar som letade sig in i landet köpte hon upp så många hon kunde och brände dem. Elizabeths liv blir onekligen intressantare ju mer man får veta.
Jag gillar boken som idé mer än jag gillar den på riktigt, men sammantaget tycker jag att Elizabeth Smart kan vara värd en andra chans. Tyvärr verkar det svårt att få tag på något mer hon skrivit. Hon var 32 år när hon debuterade med Vid Grand Central Station och sedan skulle det dröja över trettio år innan hon publicerade något på nytt. Hon har gett ut diktsamlingar, en fransk kokbok (!) men bara ytterligare en roman, The Assumption of the Rogues & Rascals, som kan ses som en slags fortsättning på debutromanen. Jag har hittat några utdrag och kan konstatera att den verkar skriven med ett enklare språk, inte lika högstämd och konstlad som den förra. Bjuder på ett citat: A pen is a furious weapon. But it needs a rage of will. Everything physical dies but you can send a mad look to the end of time. You can manipulate the bright distracting forever-escaping moment.
Verkar ganska lovande, eller hur? Så förstås finns den inte att få tag på. Den finns inte på Almedalsbiblioteket och knappt på något annat bibliotek heller. Enligt Librissökning finns den bara på Svenska akademiens Nobelbibliotek i Stockholm. Eller så kan jag köpa den för 109 kronor på Adlibris. Så långt vet jag inte om jag är beredd att gå. Okej att Elizabeth kan vara värd en andra chans. Men en andra chans OCH 109 kronor? Nja...
Stina
Du har haft otur med dina andra-chans-författare Stina. Jag säger som vi så ofta har fått säga här i boktriangeln - det är ödet, det är ÖDET! Och jag måste säga att även om du inte gillade boken så värst mycket så säljer du in den bra. Blev riktigt sugen på att läsa den. Borde jag, eller var den så pass trist att det känns onödigt? //Sofia
SvaraRaderaÖdet ja, ödet ledde mig till the Nightside och till en andra date med en gammal bekant. En date som slutade i en busskur i Linköping kl åtta på morgonen. Så tala inte med mig om ödet, Sofia. Ödet och jag är inte on good terms för tillfället. Inte John Taylor och jag heller för den delen. Ödet, män, vad ska man göra med dem? Can´t live with them osv. // Stina
SvaraRaderaMen för att svara på din fråga, kan nog vara värd en läsning ändå. Den är ganska tunn, men svårläst som sagt. Tror du kommer tycka lite som jag om den. Men kul att läsa med tanke på bakgrundshistorien. // Stina
SvaraRadera