Nattens cirkus av Erin Morgenstern

Det här var en lättsam sträckläsare som jag fick i present av min kära syrra, i sommarpresent tror jag ?! Hur som helst så kom den lägligt då jag mest hade ett par tråkiga måste-böcker på nattduksbordet; tråkiga månadsböcker som blivit liggande och ett par böcker ur min (faktiskt krympande) ska-läsa-hög som känts lite mindre angelägna. För att få upp läslusten tog jag istället tag i denna och lät mig bli förtrollad ett par sensommarkvällar, och nu är läslusten på topp igen (har snart läst ut ”Kristin Lavransdotter” samt ”Århundradets kärlekssaga”) så tack Stina!

För att återgå till ”Nattens cirkus” så var det verkligen en bok att förtrollas av med ett originellt tema och spännande handling. I centrum för handlingen står två unga magiker, Celia och Marco, som sedan de var små har drillats i magins hemligheter för att tävla mot varandra i vem som är den bästa. Scenen de har att använda sig av är just nattens cirkus, eller Le Cirque des Reves, som den kallas. Det är dock ingen vanlig cirkus, utan en hemlig sådan som anländer till sin destination utan förvarning, som öppnar efter mörkrets inbrott och håller öppet till gryningen och som har attraktioner som aldrig har skådats förut.

Jag måste säga att jag verkligen fascineras av författarens beskrivningar av magin, och hur hon bygger upp idén om cirkusen, men tyvärr tycker jag att det delvis sker på bekostnad av personerna som befolkar hennes roman. För där cirkusen beskrivs så att den nästan känns levande känns ingen av hennes färgstarka karaktärer riktigt som människor av kött och blod. Samtliga karaktärer, ja till och med hennes två huvudpersoner, känns snarare platta och livlösa och utan att man egentligen engagerar sig i deras livsöden. Det är synd, för hade bara personbeskrivningarna varit bättre hade det här verkligen varit en tiopoängare till bok. Som det är nu är den ”bara” bra och det räcker ändå ganska långt!

//Sofia