En vackert berättad roman om Lo, som
växer upp som ensamt barn i ett 70-talskollektiv bestående av mor, farfar och
farbröder. Främst handlar romanen om hennes relation till den äldre grannsonen
Lukas, en relation som börjar mitt i en brand när hon endast är i 7-årsåldern
och han några år äldre. Mot omgivningens samtycke börjar de umgås och en stark
gemenskap och en slags kärlek växer fram – i alla fall tills ytterligare en
brand skiljer dem åt.
Påminner mycket, tycker jag, om ”I
hästars ögon” som också den handlar om en ung flicka som just är i färd med
att ta steget in i vuxenvärlden och i och med det bara vill iväg och iväg utan
egentligen veta vart. Även den berättelsen har ett alldeles eget poetisk språk
som förhöjer romanen och gör den svår att lägga ifrån sig.
// Sofia
O, jag gillade oxå "I hästars ögon". Det var länge sedan jag läste den, men det är inte en historia man glömmer direkt. Skulle vara kul att se om den tål en omläsning. Den var ju med i ett av dina månadsteman (kommer inte ihåg vilket på rak arm) så jag har funderat på att läsa om den. Får väl se när det blir tid för det bara. Ligger efter rätt rejält med läsningen i år, men under julledigheten har jag planerat att komma i fatt. // Stina
SvaraRadera